husqvarna FF

Det var varmt. Varmare än de flesta majdagar. Solen sken från en klarblå himmel, vilket borde i sig vara ett gott tecken. Samling på bussen. Är intressant att se hur olika vi laddar inför match. Vissa vill ha lugn och ro medan andra vill ha fart och fläkt. Alla hade i alla fall mycket vätska med sig. Fick bli en kort paus i Mariannelund för toabesök. Sedan närmade vi oss vårt resmål för dagen, Vimmerby. Det är konstigt att detta namn, som för så många är djupt förankrat med barndom, glädje och lek, för oss känns något skrämmande. Vimmerby. Vimmerby och Vimarvallen. Det är hit vi ska. Det är här vi ska springa tills domaren blåser slutsignalen. Minnet från förra säsongen sitter ändå kvar och ger viss uppmuntran. Vände då 2­-0-underläge till 2-4. Starkt! Vi är starka. Det vet vi.

Det är lite skönt, att när nervositeten kommer ju närmare vi kommer Vimmerby, lättas detta upp av tvärsäkra svar om hur vi ska ta oss till planen. Stina sitter fram och guidar. Sväng vänster ropas det bakifrån i bussen. Nja, jag håller nog med Stina ändå. Vi kör rakt fram. Men så här såg det ju inte ut... Vi ska ju svänga höger för att sedan... Ja, ja... Vi tar vårt förnuft till fånga och låter stoltheten stå åt sidan för de bättre vetande där bak i bussen. Så är vi då framme. Värmen slår emot oss och luften i omklädningsrummet känns tryckande.

Och så var det ju det här med matchstället igen. Alla sliter och drar för att få tag i ett par mediumshorts. Vi lyckliga håller hårt i våra shorts och tar snabbt på oss dem så att ingen annan ska komma och yrka sin rätt till dem. Sen har vi nya matchtröjor också. Men vi hittar nog inget att klaga på nu. På med dem alltså och sen är det dags för fotografering. Liten diskussion om vilka som ska stå upp på bilden, men det löser sig snart. Framifrån och bakifrån blir vi fotograferade.

Sen är det tid att värma upp, och plötsligt blåser domaren i pipan, (var det hasch i den?) och matchen är igång. Alla kämpar och visst har vi målchanser men det är trots detta Vimmerby som gör första målet. Tur att vi vet att vi är starka, och 1-1 är resultatet i halvlek. Vimmerby tillåts sedan göra ytterligare ett mål, men skam den som ger sig, och visst är Sanna där igen och kvitterar.

Matchen slutar 2-2. Det känns som en förlust. Vi har just förlorat viktiga poäng. Tankarna kommer. "Om jag bara hade..." men det går tyvärr inte att ändra på nu. Det gäller att ta lärdom, och i nästa match har man lite mer erfarenhet med sig, och sedan lite mer. Vi förlorade poäng i Vimmerby. Eller gjorde vi det? Var det inte Vimmerby som förlorade poäng? De hade hemmaplan. De hade ledningen. Vi var laget som reste på oss. Som visade att vi är starka. Vi är det vinnande laget i denna match. Orkar man hämta upp underlägen, då är man vinnare. Vi tog ändå med oss en poäng från detta möte och vi leder fortfarande serien. Vi är alltjämt obesegrade. Det måste väl ändå säga något om vår kämpaglöd.

Nu är det dags att ladda inför nästa match. Den är ju redan imorgon. Drick nu mycket allihop idag, så ses vi på träningen ikväll!

/Sara