husqvarna FF

och eftersom Malin hade lagt upp så otroligt snygga bilder
kom jag på att jag inte har delgivit mig av bilderna
jag tog den träningen när jag var sån mästerfotograf ;)
de är inte så många men här kommer ett par stycken .


          





        




                                       



det var de bästa jag hade ;) nu är stekpannan på så dags att äta strax. 
match ikväll ju ! :D ses snart folk :) 
 
// Hannaaaa

  

Efter att Lisa som mittback bevisat att det går att göra mål, ville jag ju inte vara sämre. Har grunnat lite på hur detta ska gå till bara. Är ju ingen målskytt av rang precis. Men nu har det då ÄNTLIGEN hänt!! Jag har, iförd den blårandiga tröjan, fått göra mål i en match!

Det var nationaldag och det var derby mot ärkerivalen Mariebo. Stadsparksvallen var platsen för skådespelet. Solen sken från en klarblå himmel precis som väntat. Alla hade vi tankat upp med mycket vätska för att klara av 90 minuter ute på den soldränkta arenan. Själv hoppades jag att förkylningen skulle ha gett med sig och att mina krafter inte skulle tryta utan hålla hela vägen. Så blev dock inte fallet, och tur var väl det! Strax innan halvlek kändes halsen torrare än en öken och andningen kändes tung och tillika så benen. Väntade att den där hörnan skulle komma för oss så att jag skulle kunna springa ut och dricka, men icke! 15 minuter passerade och ingen hörna kom. Detta resulterade alltså i att jag lite hest försökte få kontakt med tränarna för att få till ett byte.

Andra halvlek börjar. Nervöst sitter man där i avbytarbåset och ser på det som vi presterar på planen. Så blir det då dags för nästa byte. Det är vänsterytterpositionen som blir ledig, och där får jag till min stora förvåning hoppa in. Spelet går vidare och sedan, i den 87 matchminuten, händer det. Får en fin passning och behöver mer eller mindre bara kliva rakt fram och sen kommer målvakten och lämnar en stor lucka åt mig för att där lägga in bollen. Glädjen är stor. Lätt förvånad men överlycklig står jag där och glada lagkamrater kommer springandes emot mig. Att göra mål är nog ändå något speciellt. Jag hade glömt bort känslan av det, men det var en underbar känsla. Att det dessutom kvitterade så att vi fick ett likaresultat gjorde inte saken direkt sämre det heller. Det var bara vinsten som saknades för att dagen skulle varit fulländad, men en poäng är trots allt en poäng, så det är bara att jobba vidare härifrån nu.

Så nu Lisa, nu står det 1-1 i mål. Vi får kämpa vidare med vem som lyckas göra flest mål under säsongen.:) (och lägga till en punkt om att göra ett tidigt byte för att kanske få komma in på en position högre upp i banan på vår lista över hur man gör mål). Tyvärr kommer jag inte att kunna träna med er nu under sommaren,:( så jag hoppas att ni skriver mycket på bloggen så att jag ändå kan följa vad som händer.

Bra jobbat på matchen, och ha en bra träningsvecka. Vi ses på lördag!

/Sara

hästballe.
ja, ni läste rätt. det är vad vi sysslar med på våra fotbollsträningar ;)
bland annat. vissa dagar skymtar även sälar, grisar och bajskorvar förbi.
okej gris är grunden men såhär i sommartider flödar kreativiten
och jag måste erkänna att det har blivit mer bajs och balle sen Malin kom hem ;)
men vi gillar henne ! :D

hade tänkt skriva mer men inlägget försvann och jag minns inte vad det stod.
får fixa en annan dag ;)

ta't lugnt och fyll på vätskedipåerna och matförråden.
det gör jag ! ( säg inget Fannie - jag äter inte hela tiden (; )
ses imon - det kommer bli great ! :D

// Hannaaaa

Jag måste bara få uttrycka min totala lycka då jag idag gjorde mitt första seriemål sedan minst fyra år tillbaka! Sara Petterson gjorde allt förarbete till målet då hon ångade in från kanten in i straffområdet, med den fart hon hade kunde inte motståndaren göra annat än att fälla henne. Domaren blåste straff och en liten gnista av förhoppning tändes i mig - ska jag få lägga straffen??

Med spänning lyssnade jag på direktiv från kanten och efter en stund hörde jag mitt namn. Nu har jag min chans att göra mål tänkte jag, för fler chanser blir det kanske inte för en mittback under en säsong. Hur som helst jag lade upp bollen och när domaren blåste hade jag redan bestämt mig att nu ska jag bara få in bollen i mål. Det lyckades, bollen satt i målvakten vänstra hörn!!! Så himla kul att göra mål. Tack alla lagkamrater och tränare för att jag fick lägga straffen. (Nu leder jag över min sambo i vår interna tävling om vem som gör flest mål under säsongen).

Annars måste jag säga att det var en ganska slitsam helg. Mina ben värker efter två hela matcher men det är det värt när vi vann båda matcherna! Gott jobbat allihopa! Jag vill även passa på att gratulera Nettan som nätade för första gången i HFF-tröjan. Härligt att se att c-laget vinner match efter match.

Jag ser farm emot veckans träning då min gamla mittbacks kollega Lina Karlsson är hemma i Sverige igen. Alltid lika kul att träna och spela med henne.

Kram Lisa

vinst med 13-1 något att nämna?  OH YES- nu väntar nästa motståndare-Lanna/kulltorp från div 5.  var det henny som tänkte högt om  tre-siffrigt  eller? (i bussen hem; -tänk att vinna med tresiffrigt...ja det vore ju något )

två amerikanare har anslutit sig till laget- och var med på träningen i torsdags,  VERY nice- att se the faces of malin och jossan igen,  och när man väl gjorde det så kändes det som de inte alls varit på andra sidan av jordklotet länge, men det har dom och när man börjar tänka efter så var det nästan en evighet sen de åkte ifrån oss, typ då

en viss person skickar runt kedje-sms om nyckelpigor klockan fem på morgonen (för min del natten) och till min förvåning,  så var det en helt otippad person!

husqvarnatruppen diskuterar bakom stängda dörrar, och spår framtiden, division 1 nästa?

en ny målvakt har joinat oss, Ronja- väldigt trevligt, kommer från en klubb som känns lite bekant på något sätt, men vet inte riktigt varför ;)

I morgon smäller det på hemmaplan mot mjölby, 17.00,  be there :)


avslutar med ett citat som jag tycker om:  
Den som vill göra verklighet av sina drömmar måste vara vaken
/Michael Pleghar

PEACE!-puss amanda

jag hoppas på två favoriter i repris imorgon;  tony får krypa & målkalas.               (foto: TORBEN!)

Det var varmt. Varmare än de flesta majdagar. Solen sken från en klarblå himmel, vilket borde i sig vara ett gott tecken. Samling på bussen. Är intressant att se hur olika vi laddar inför match. Vissa vill ha lugn och ro medan andra vill ha fart och fläkt. Alla hade i alla fall mycket vätska med sig. Fick bli en kort paus i Mariannelund för toabesök. Sedan närmade vi oss vårt resmål för dagen, Vimmerby. Det är konstigt att detta namn, som för så många är djupt förankrat med barndom, glädje och lek, för oss känns något skrämmande. Vimmerby. Vimmerby och Vimarvallen. Det är hit vi ska. Det är här vi ska springa tills domaren blåser slutsignalen. Minnet från förra säsongen sitter ändå kvar och ger viss uppmuntran. Vände då 2­-0-underläge till 2-4. Starkt! Vi är starka. Det vet vi.

Det är lite skönt, att när nervositeten kommer ju närmare vi kommer Vimmerby, lättas detta upp av tvärsäkra svar om hur vi ska ta oss till planen. Stina sitter fram och guidar. Sväng vänster ropas det bakifrån i bussen. Nja, jag håller nog med Stina ändå. Vi kör rakt fram. Men så här såg det ju inte ut... Vi ska ju svänga höger för att sedan... Ja, ja... Vi tar vårt förnuft till fånga och låter stoltheten stå åt sidan för de bättre vetande där bak i bussen. Så är vi då framme. Värmen slår emot oss och luften i omklädningsrummet känns tryckande.

Och så var det ju det här med matchstället igen. Alla sliter och drar för att få tag i ett par mediumshorts. Vi lyckliga håller hårt i våra shorts och tar snabbt på oss dem så att ingen annan ska komma och yrka sin rätt till dem. Sen har vi nya matchtröjor också. Men vi hittar nog inget att klaga på nu. På med dem alltså och sen är det dags för fotografering. Liten diskussion om vilka som ska stå upp på bilden, men det löser sig snart. Framifrån och bakifrån blir vi fotograferade.

Sen är det tid att värma upp, och plötsligt blåser domaren i pipan, (var det hasch i den?) och matchen är igång. Alla kämpar och visst har vi målchanser men det är trots detta Vimmerby som gör första målet. Tur att vi vet att vi är starka, och 1-1 är resultatet i halvlek. Vimmerby tillåts sedan göra ytterligare ett mål, men skam den som ger sig, och visst är Sanna där igen och kvitterar.

Matchen slutar 2-2. Det känns som en förlust. Vi har just förlorat viktiga poäng. Tankarna kommer. "Om jag bara hade..." men det går tyvärr inte att ändra på nu. Det gäller att ta lärdom, och i nästa match har man lite mer erfarenhet med sig, och sedan lite mer. Vi förlorade poäng i Vimmerby. Eller gjorde vi det? Var det inte Vimmerby som förlorade poäng? De hade hemmaplan. De hade ledningen. Vi var laget som reste på oss. Som visade att vi är starka. Vi är det vinnande laget i denna match. Orkar man hämta upp underlägen, då är man vinnare. Vi tog ändå med oss en poäng från detta möte och vi leder fortfarande serien. Vi är alltjämt obesegrade. Det måste väl ändå säga något om vår kämpaglöd.

Nu är det dags att ladda inför nästa match. Den är ju redan imorgon. Drick nu mycket allihop idag, så ses vi på träningen ikväll!

/Sara